Företag som vill nå framgång fokuserar i allt högre utsträckning på kommunikation. Cheferna sänds iväg på kurser i tydlig kommunikation eller motiverande feedback. Mycket pengar och tid läggs på att cheferna ska lära känna sig själva och sin personliga stil för att på bästa sätt kunna utnyttja sina styrkor och utvecklingsområden till att bemöta sina medarbetare på bästa sätt. Hela ledningsgrupper åker iväg på flera dagars träning med samma målsättning. Kommunikation är utan tvekan oerhört viktigt, likaså självkännedom och många av de kurser som erbjuds håller hög kvalitet. Men det finns ett par grundförutsättningar som behöver vara uppfyllda för att satsningarna ska resultera i nyttig kunskap som direkt kan komma till användning ute i företagens arbetsvardag.
En del som ofta förbises är kunskap om hur viktigt det är med en grundläggande tillit mellan de personer som kommunikationen berör. Mellan chef och medarbetare, mellan medarbetare i en arbetsgrupp eller mellan cheferna i en ledningsgrupp. Utan tillit kan chefen träna på tydlig kommunikation och motiverande feedback hur länge som helst utan att det leder till att budskapet når fram eller får önskad effekt. När tilliten saknas i en relation, mellan två eller flera personer, tolkas information annorlunda och skapar ibland mer osäkerhet än upplyftande insikt. Tilliten innefattar en tro på att var och en gör sitt bästa, försöker bidra till gruppen, att fel och misstag kan göras men att lärdomar dras av dem. I tilliten finns också utrymme för att visa osäkerhet, vilket är en styrka i en grupp. Om det istället är så att man låtsas vara säker, eller upprätthåller en fasad av kunskap och självförtroende i en åsikt kan det få ödesdigra konsekvenser. En grupp som ofta används som negativt exempel är Kennedyadministrationen i samband med Kubakrisen 1962. I den gruppen rådde grupptänkande, ett symtom på tillitsbrist i en grupp, som karakteriseras av att avvikande åsikter inte får utrymme att komma fram och att enighet önskas till varje pris även om den uppstår på falska grunder.
En annan faktor som starkt påverkar kommunikationen och som förtjänar mer uppmärksamhet än den vanligtvis får, är vanligt förekommande tankefel vid beslutsfattande. Dessa har en stark inverkan på gruppmedlemmarnas interaktioner. Det handlar om felaktiga beslut vi människor fattar i många vardagliga situationer, där vi styrs av dessa omedvetna tankefel, som om de fick mer uppmärksamhet skulle kunna undvikas eller minimeras. Daniel Kahneman (psykolog och nobelpristagare) har forskat mycket på dessa fenomen. Ett exempel på detta är Priming, tendensen att påverkas oproportionerligt mycket av något vi precis har sett eller hört. Ett annat är Haloeffekten, som belyser hur vi tenderar att värdera åsikten från en person vi tycker om högre än den från någon vi inte tycker om. Är du nyfiken kan du följa denna länk som ger en lättförståelig förklaring.
Ytterligare en försvårande faktor för kommunikationen i en grupp är att det ofta råder en obalans mellan gruppens medlemmar kring hur öppen och rak man vågar vara. Några med högre status i gruppen kan exempelvis vara väldigt tydliga med sina tankar, idéer och åsikter samtidigt som de med lägre status inte vågar uttrycka sig helt ärligt av rädsla för att trampa någon på fötterna eller äventyra sin position, genom att ta upp alternativa perspektiv. När kulturen i gruppen under en tid har tillåtit att vissa personers tankar och åsikter har större chans att få genomslag än andras blir kunskapsgenereringen och beslutsfattandet som följer lidande.
Så innan all ansträngning fokuseras på kommunikationsträning, ta reda på hur det är ställt med tilliten i den grupp som ska utvecklas. Om det istället rör sig om en samling av chefer som representerar olika medarbetargrupper kan det vara bra att försäkra sig om att varje enskild chef har kunskap om hur tillit skapas och vad som riskerar att underminera den i deras egna grupper. Vinsten med att försäkra sig om detta är att med hög nivå av tillit ökar gruppens möjlighet att ta till sig av olika metoder och modeller för effektiv kommunikation samt att faktiskt praktisera dessa i sin arbetsvardag.
Comments