Bakom fasaden

Förstorar du eller förminskar du dig själv?

I arbetslivet är det inte ovanligt att ha en ytlig kontakt med väldigt många människor. Det kan vara kollegor, kunder eller leverantörer. Man träffas på plats eller digitalt, pratar i telefon eller hörs via mail. I kontakten med dem visar vi oftast bara en liten del av oss själva. Vi utbyter information, tankar och åsikter, ställer frågor, svarar på frågor. Det förutsätts i många sammanhang att vi har en grundad kompetens inom området vi verkar. Men det finns ofta inte tid och utrymme för att dela dessa kunskaper.

I de här sammanhangen skapar vi ändå en uppfattning om varandras kunskap och kompetens. Vi ser personer med bra och mindre bra självförtroende. Här finns två intressanta begrepp som visar på olika självbilder;

-att vara en bluff

-tro sig vara mer kunnig än man egentligen är

Hur vi uppfattar andra påverkar också vilket inflytande de får över oss. Det kan ha stor effekt exempelvis vid beslutsfattande.

Imposter syndrome - påverkan

Kontakten med andra aktiverar en möjlighet att jämföra sig. Och från den egna positionen är det lätt att se andra som väldigt kompetenta, medan vi själva upplever oss som en bluff. Vi kan känna "Jag hör inte hemma i det här rummet, för jag är inte smart nog." Detta kallas "Imposter Syndrome" (IS), där Imposter betyder bedragare.

En genomgång av 62 studier (14 161) som gjordes av Bravata, Watts, Keefer et al. (2019) visar att det är vanligt bland både män och kvinnor, såväl unga som äldre och att det förekommer mer i etniska minoriteter. Det finns en korrelation mellan Imposter Syndrome och försämrad arbetsprestation, samt ökad risk för ångest, nedstämdhet och utmattningssyndrom.

En annan studie gjordes på 138 läkarstudenter 2014 (Villwock, Sobin, Koester & Harris), där de fick svara på Maslachs utbrändhetstest och samtidigt fylla i om de upplevde IS. Där upplevde ca hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen IS och en koppling kunde ses med utbrändhet.

Men det kan också finnas fördelar med IS. Enligt ett par studier på MIT Sloan, av Basima Tewfik, kan "bedragartankar" ibland vara bra eftersom det visat sig leda till mer fokus på andra, vilket i sin tur förbättrade den sociala och interpersonella förmågan. Personerna var mer receptiva för andras perspektiv och känslor, var mer inlyssnande och var lätta att tycka om. En "people-skills-effekt".

Dunning-Kruger-effekten

Ett fenomen på motsatt sida är Dunning-Kruger-effekten, som påvisades av David Dunning och Justin Kruger år 2000. Den innebär en felaktigt uppförstorad bild av den egna kunskapen, så att en person som nyss lärt sig något uppfattar sig som väldigt kunnig, medan en person som kan förhållandevis mycket upplever sig som okunnig eftersom det finns en större vetskap om mängden kunskap som finns att tillgå. Först långt senare i läroprocessen stiger åter självförtroendet, så att man faktiskt uppfattar att man har mycket kunskap. Det här kan illustreras i en kurva av självförtroende som alltså ligger högt tidigt och sent i en läroprocess, men lågt i mitten.

Att vara kompetent inom sitt område eller inom saker som har betydelse för en, innebär för många att självkänslan stärks. Det betyder också att det kan vara känsligt och att det kan uppstå motsättningar och konflikter kopplat till detta. Inte minst på högre positioner, som i ledningsgrupper. På arbetsplatsen ska uppgifter och ansvar fördelas, roller och projektgrupper ska tillsättas. Stressen och osäkerheten hos teamets medlemmar minskar om den sociala arbetsmiljön är tillitsfull, stärkande, med hög grad av psykologisk trygghet.