Beslutsfattande är en viktig förmåga hos chefen. Vissa beslut är ofta återkommande och "enkla" medan andra dyker upp mer sällan och kan beskrivas som mer komplexa. En del beslut går bra att fatta på egen hand, andra kräver flera involverade för att säkra kvaliteteten på beslutet. Ibland kan det gå riktigt fel trots att många personer är involverade och engagerade i att hitta bra lösningar på befintliga utmaningar och problem. Begreppet "Kobraeffekten" härrör från ett historiskt exempel där en lösning på ett problem gör själva problemet värre, trots goda intentioner om motsatsen.
Kobraeffekten
Under kolonialtiden var den brittiska regeringen orolig över att det fanns så många giftiga kobror i Dehli. Då erbjöd man en belöning för varje död kobra. Detta ledde initialt till en minskning av kobror på gatorna. Efter en tid började dock företagssamma personer att odla kobror, för att få ut mer pengar. Då skrotade regeringen belöningen, vilket ledde till att en mängd kobror släpptes lös. En till en början bra strategi, hade efter en tid förvärrat ursprungsproblemet. Liknande exempel finns från det då franskkoloniserade Vietnam, fast då handlade det om råttor.
Med ledning av kobraeffekten är det bra att tidigt i en beslutsprocess fundera över eventuella negativa konsekvenser av ett visst beslut. Brainstorming om möjligheter i all ära, men att brainstorma risker är möjligen ännu viktigare. Likaså att fundera över vilken information och kunskap som är nödvändig för att fatta beslut.
För att avgöra på vilket sätt som ett beslut bör fattas tog Victor Vroom, professor i psykologi och ledarskap tillsammans med Philip Yetton, professor i strategi och entreprenörskap, fram en situationsanpassad beslutsmodell på 1970-talet. Femton år senare förbättrades modellen med Arthur Jagos (professor i ledarskap) medverkan.
Frågor att fundera över innan beslut tas
Modellen syftar till att underlätta processen för att se om beslut ska fattas tillsammans med andra eller inte. Innan modellen tillämpas behöver man fundera på följande tre frågor:
Kvalitet på beslutet
Ibland är det avgörande att beslutet blir rätt, att alla viktiga aspekter gås igenom och det kostar alltför mycket om det blir fel.
Medarbetardelaktighet
Hur mycket påverkan har beslutet på dina medarbetare? Om det har stor påverkan är det ofta en bra idé att fatta beslutet tillsammans med medarbetarna, för att öka kvalitet men också för att lojaliteten och efterlevandet av beslutet blir högre.
Tidsfaktorn
Finns det tid till förfogande? Då kan beslutsprocessen göras mer grundligt. Fler personer kan involveras och eventuella riskanalyser belysas. Om tiden är knapp kan beslut behöva fattas på egen hand.
Beslutstyper
Beslutstyperna som används efter analys av ovanstående är; autokratisk, konsultativ eller gemensam.
Det autokratiska beslutet fattas helt på egen hand eller med hjälp av input som du har samlat in från dina medarbetare.
Det konsultativa beslutet görs också i två varianter. Antingen genom att höra vad medarbetarna i ditt team tycker och tänker individuellt, innan du själv beslutar, eller genom att bjuda in medarbetarna till en gemensam diskussion för att därefter fatta beslutet på egen hand.
Det gemensamma beslutet fattas genom att medarbetarna diskuterar sig fram till ett beslut de alla står bakom, där du som chef faciliterar och bistår om det behövs.
8 frågor som hjälper dig att välja rätt strategi
Följande frågor kan hjälpa dig som chef att välja om och i hur hög grad du ska fatta beslut tillsammans med dina medarbetare:
Hur viktigt är det med kvalitet?
Hur stort är medarbetarnas engagemang?
Har du tillräcklig med information för att fatta beslutet på egen hand?
Är problemet väl definierat?
Om du fattar beslutet själv, är det troligt att dina medarbetare står bakom beslutet?
Delar medarbetarna det mål som din lösning på problemet ska leda till?
Är det risk för medarbetarmotsättningar kring vilken lösning som är bäst lämpad?
Har medarbetarna tillräcklig information för att fatta ett beslut av hög kvalitet?
Som alltid är det bra att vara medveten om att misstag och fel kan uppstå, trots att stora ansträngningar har gjorts för att undvika det. Därför är det så avgörande att ha goda rutiner för reflektion och utvärdering. Är du intresserad kan du läsa mer om AAR eller Team debriefs här.