Förstorar du eller förminskar du dig sjÀlv?
I arbetslivet Àr det inte ovanligt att ha en ytlig kontakt med vÀldigt mÄnga mÀnniskor. Det kan vara kollegor, kunder eller leverantörer. Man trÀffas pÄ plats eller digitalt, pratar i telefon eller hörs via mail. I kontakten med dem visar vi oftast bara en liten del av oss sjÀlva. Vi utbyter information, tankar och Äsikter, stÀller frÄgor, svarar pÄ frÄgor. Det förutsÀtts i mÄnga sammanhang att vi har en grundad kompetens inom omrÄdet vi verkar. Men det finns ofta inte tid och utrymme för att dela dessa kunskaper.
I de hÀr sammanhangen skapar vi ÀndÄ en uppfattning om varandras kunskap och kompetens. Vi ser personer med bra och mindre bra sjÀlvförtroende. HÀr finns tvÄ intressanta begrepp som visar pÄ olika sjÀlvbilder;
-att vara en bluff
-tro sig vara mer kunnig Àn man egentligen Àr
Hur vi uppfattar andra pÄverkar ocksÄ vilket inflytande de fÄr över oss. Det kan ha stor effekt exempelvis vid beslutsfattande.
Imposter syndrome - pÄverkan
Kontakten med andra aktiverar en möjlighet att jÀmföra sig. Och frÄn den egna positionen Àr det lÀtt att se andra som vÀldigt kompetenta, medan vi sjÀlva upplever oss som en bluff. Vi kan kÀnna "Jag hör inte hemma i det hÀr rummet, för jag Àr inte smart nog." Detta kallas "Imposter Syndrome" (IS), dÀr Imposter betyder bedragare.
En genomgÄng av 62 studier (14 161) som gjordes av Bravata, Watts, Keefer et al. (2019) visar att det Àr vanligt bland bÄde mÀn och kvinnor, sÄvÀl unga som Àldre och att det förekommer mer i etniska minoriteter. Det finns en korrelation mellan Imposter Syndrome och försÀmrad arbetsprestation, samt ökad risk för Ängest, nedstÀmdhet och utmattningssyndrom.
En annan studie gjordes pÄ 138 lÀkarstudenter 2014 (Villwock, Sobin, Koester & Harris), dÀr de fick svara pÄ Maslachs utbrÀndhetstest och samtidigt fylla i om de upplevde IS. DÀr upplevde ca hÀlften av kvinnorna och en fjÀrdedel av mÀnnen IS och en koppling kunde ses med utbrÀndhet.
Men det kan ocksÄ finnas fördelar med IS. Enligt ett par studier pÄ MIT Sloan, av Basima Tewfik, kan "bedragartankar" ibland vara bra eftersom det visat sig leda till mer fokus pÄ andra, vilket i sin tur förbÀttrade den sociala och interpersonella förmÄgan. Personerna var mer receptiva för andras perspektiv och kÀnslor, var mer inlyssnande och var lÀtta att tycka om. En "people-skills-effekt".
Dunning-Kruger-effekten
Ett fenomen pÄ motsatt sida Àr Dunning-Kruger-effekten, som pÄvisades av David Dunning och Justin Kruger Är 2000. Den innebÀr en felaktigt uppförstorad bild av den egna kunskapen, sÄ att en person som nyss lÀrt sig nÄgot uppfattar sig som vÀldigt kunnig, medan en person som kan förhÄllandevis mycket upplever sig som okunnig eftersom det finns en större vetskap om mÀngden kunskap som finns att tillgÄ. Först lÄngt senare i lÀroprocessen stiger Äter sjÀlvförtroendet, sÄ att man faktiskt uppfattar att man har mycket kunskap. Det hÀr kan illustreras i en kurva av sjÀlvförtroende som alltsÄ ligger högt tidigt och sent i en lÀroprocess, men lÄgt i mitten.
Att vara kompetent inom sitt omrÄde eller inom saker som har betydelse för en, innebÀr för mÄnga att sjÀlvkÀnslan stÀrks. Det betyder ocksÄ att det kan vara kÀnsligt och att det kan uppstÄ motsÀttningar och konflikter kopplat till detta. Inte minst pÄ högre positioner, som i ledningsgrupper. PÄ arbetsplatsen ska uppgifter och ansvar fördelas, roller och projektgrupper ska tillsÀttas. Stressen och osÀkerheten hos teamets medlemmar minskar om den sociala arbetsmiljön Àr tillitsfull, stÀrkande, med hög grad av psykologisk trygghet.